Ny i stan

2010-01-24 @ 11:05:49
Jag är nu här, i Stockholm, och det känns lite overkligt. Jag undrar hela tiden när jag ska åka hem, men vad är hemma nu egentligen?
Lägenheten e jättefin och här finns allt jag behöver (fast ingen osthyvel...) och något jag e chockad över e hur varmt de e här! Alltså i lägenheten, jag e ju bvan vid att släpa runt på mitt lilla element och alltid dra på sockar och tjocktröjor och sitta med en filt över mig i soffan. Nu sitter jag här i nattlinne, utan strumpor, och tycker att de e riktigt behagligt. Jag e nöjd :)

Hittills har jag hunnit med att träffa min syster i Älvsjö där hon e på Formex-mässan, jag har inspekterat de två matbutikerna som ligger 2 min från lägenheten (Food Market och Coop Extra), kolla upp min resväg till King, gått en runda på stan med Anna och hunnit med en utekväll på söder med tjejerna. Jag har varit här i två dagar! Har inte riktigt hunnit få ordning på mina kläder...som transporterats hit i resväskor, kassar och lådor...usch vad mkt kläder jag har! Och ändå tänkte jag ta mig ner på söder och shoppa lite i eftermiddag :P Vill gärna gå till Monki...

Men lite huvudvärk har jag ändå efter igår, jag lyckas ju alltid bli bakis! Helt otroligt. Vi gick till en bar på Götgatan som heter MEST och drack lite vin och sen gick vi vidare till nåt mer klubbaktigt ställe längre ner mot Skanstull (fast vi svängde av på en mindre gata, kommer inte ihåg va den lr stället hette) De va helt okej, va ändå en ganska lugn kväll. Men ja, vissa blir ju salongsberusade iaf på bara några glas vin och fick hicka sig hem på pendeltåget...

Okej, nervositet. Jag e grymt nervös för imorron, shit ja de e imorron! Hoppas allt kommer gå bra, att dom e trevliga på King och att vi får lite roliga arbetsuppgifter och kommer in i de snabbt! Tur att jag har Johanna vid min sida, känns lite tryggt ändå. Antar att första veckan kommer vara värst, när man ska lära sig hur alla arbetar och hur man själv ska platsa in i det. Men de blir nog lättare sen, förhoppningsvis grymt roligt och lärorikt också...

Saknad. Jag saknar min älskling så himla mycket (ja, efter bara två dagar). Känns som en evighet. Men kanske ett besök redan nästa helg (hoppas) så blir de nog bra :) Lite ensamt blir de ju ändå här ute i Huddinge, alla bor vi ju på spridda ställen och man får klara sig ganska mkt själv. Inte för att jag inte varit själv innan, känns lite som när jag bodde i Malmö. Lägenheten va helt okej, men de kändes aldrig riktigt hemma. Får se hur de kommer kännas här efter tre månader.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback